Återvinning

Ett av de allra viktigaste och bästa verktygen vi har för att arbeta med hållbar utveckling är återvinning. Att återvinna sitt avfall går ut på att man tar tillvara på materialen från sitt avfall och försöker återanvända dem på ett eller annat sätt. I allmänhet är återvinning den föredragna metoden för sophantering eftersom det är den mest miljövänliga.

Det finns två olika kategorier av återvinning. Den första är återvinning i en snäv bemärkelse som även kallas substansåtervinning där endast materialet i avfallet återvinns och återanvänds. Exempelvis att man gör nya aluminiumburkar av aluminiumet från insamlande använda aluminiumburkar. Den vidare bemärkelsen av återvinning är så kallad energiåtervinning. Då kan man förbränna material för att ta tillvara på energin som frisätts i förbränningen.

I Sverige är vi oerhört bra på återvinning och återvinner nästan allt vårt avfall, bara en väldigt liten del slängs på soptippar. Vi är faktiskt så bra på återvinning att vi har fått importera sopor från andra länder! Det finns även företag som specialiserar sig på återvinning och hjälper andra företag, industrier och privatpersoner med en skräddarsydd återvinningslösning. För även om vi är bra på återvinning ska det gärna vara bekvämt för oss, återvinning ska vara en naturlig del av vardagen – annars kan det ju bli svårt att hinna med.

Vanliga material som återvinns

  • Glas. Glas återvinns både genom pantsystem i matbutiker och genom vanliga återvinningscentraler. Oftast separerar man vitt glas från färgat glas. Glaset mals och smälts sedan ner för att använda materialet igen i nytt glas.
  • Kartong och papper. Dessa återvinns oftast för sig, men proceduren är väldigt likartad. Materialet mals ned i mindre bitar som sedan löses upp i vatten tills bitarna är så små att de egentligen bara består av pappersfibrer och det hela bildar då pappersmassa. Kortfattat kan man sedan förklara det som att pappersmassan separeras från andra material som kan ha följt med, som aluminium eller plats och resterande pappersmassa används till att bilda nytt papper eller kartong.
  • Kompostering. Organiska material kan tas om hand av naturen självt om man bara tillför syre, detta kallas för kompostering. Det är då små organismer som tar hand om det organiska avfallet och bildar olika former av bördig jord, kol, kväve, fosfor och biomassa. Detta kan användas som planteringsjord eller som förbränningsmaterial.
  • Metall. Särskilt aluminium återvinns eftersom det annars är väldigt dyrt att framställa. Just denna kostnad är också vad som kan motivera panten man får tillbaka för aluminiumburkar. Metallerna separeras genom olika procedurer med magneter, luft och olika vätskor. Metallerna smälts ned och återanvänds sedan.
  • Plast. Att plast återvinns är ytterst viktigt eftersom materialet både används ofta och innehåller mycket miljöfarliga ämnen. Plast kan både återvinnas som ett material som då återanvänds och genom energiåtervinning genom förbränning. Dock är materialåtervinningen ofta svår och kostsam eftersom flera plastsorter ofta blandas i en produkt av plast.

Vissa material kan man återvinna praktiskt taget hur många gånger som helst, som vissa metaller exempelvis, medan andra material slits ut av återvinningsprocessen och har en begränsad livslängd. Exempel på det sistnämnda är papper och plast. Dock är återvinning av även dessa material oerhört viktig då de kan användas ett antal gånger innan de är obrukbara för materialåtervinning.